We are getting there

Vaknade av att mamma knackade på dörren i princip idag. Hade ju suttit uppe till 3 och pratat med han som fått reda på att han har cancer i levern, man kan ju inte dra när någon släpper en sådan bomb...



Jag på vägen upp till citadellet


Statyn framför citadellet


Jag i Synagogan


Idag kände jag mig inte så hemsk längre, jag kände mig helt enkelt in perfect shape.. eller ja, en väldigt trött perfect shape - men det tycker jag inte räknas för jag hann med ganska mycket idag. Jag och mamma gick upp på ett berg med någon staty och citadel på som var ganska sevärt och varmt och skönt där uppe var det också. Efter att vi fikat där uppe drog vi ner till en väldigt fin synagoga. Slutade dock med att jag satt och sov framför altaret höhö... tillslut orkade mamma inte med min trötta uppsyn och skickade upp mig på hotellrummet för att packa. Imorgon åker jag ju hem igen. Är faktiskt ganska så taggad, på lördag har skaran som ska ut och festa utökats så vi kommer bli ett härligt gäng som drar ut och gör stan lite sådär lagom osäker. Sedan på söndagen ska jag bara ta det lugnt tillsammans med Anton. Plugget får vänta, det brukar lösa sig av sig självt ändå på något vis. Kanske kan plugga lite ikväll... ska ju ha prov i källkritik och teckenspråk nu på tisdag och onsdag, dock finner jag ingen ork till att plugga på det... så det får helt enkelt vänta. Än så länge har jag ju lyckats bra med att göra vad jag vill jämt och inte vad jag borde, haha, so why change?

Förväntansfulla pussar




Stop and stare

För några år sedan var jag inte så snäll mot killar. Jag objektifierade dem, såg allt som ett roligt spel, en utmaning. Brukade se ut någon på en fest som verkade svårast att få och ge mig den på att ha honom virad runt mitt lillfinger. När det blev för seriöst och jag började känna något så flydde jag fältet.
Jag mognade efterhand, och trots att jag kanske inte är den idealistiska tjejen så har jag skaffat mig både ett samvete och ett hjärta. Jag har omtanke för andra människor och försöker inte spela några spel (det blir ju så ibland ändå, men det är inte medvetet).

Men som sagt, för något år sedan var det inte så, då var jag det här hemska monstret. Jag började dock gilla en kille, men allting sket sig ändå tillslut när han tänkte flytta närmare mig, och jag kände den där paniken komma krypandes. Jag dissade honom totalt, sa att han var sjuk i huvudet och jag blandade in mina kompisar när han försökte prata med mig: jag var livrädd för honom - han var med i ett gäng och allt det där. Egentligen låg väl problemet mest i mig själv. Men nu ångrar jag sättet jag dissade honom på; jag kunde visat respekt.
För några minuter sedan frågade han mig nämligen vad som gjorde att jag dissade honom så hårt - och jag berättade om hur jag fungerat då och vad han gjorde som skrämde mig fastän jag tyckte att det var lite konstigt att han tog upp det nu då jag inte ens tänker på det längre ... vilket kan te sig hemskt, men jag har inte haft några som helst skuldkänslor över hur jag betett mig. Förräns nu.

Han sade att han tänkte på olika saker som gjort honom ledsen eftersom han fått reda på att han har cancer... och tydligen så tillhörde jag skaran som gjort honom illa. Jag känner mig hemsk. Vet knappt ens vad jag ska säga längre: var ju flera år sedan jag ens snackade med honom. Glömt honom för länge sedan, bara för att han nu kanske ska dö... jag känner mig helt åt helvete. Jag bad om ursäkt för hur jag betett mig och glömmer bort det förflutna igen då det hör hemma där.

Men det har fått mig att tänka på att jag kanske påverkar andra mer än vad jag tror och att jag inte lever livet så fullt ut som jag skulle kunna. Livet är mer än att se allting och göra allting... det är något mycket större och kanske måste jag sluta springa igenom allt och bara stanna upp och våga chansa på någon någon gång. Våga erkänna att jag faktiskt också förälskar mig som vanliga människor. Våga göra något långsiktigt för en gångs skull. Eller är det bara jag som håller på att bli blödig? Äsh. Det visar sig ... och förhoppningsvis blir det för det bästa :)

Förrändrade förvirrade pussar




Aldrig igen...



Idag har jag shoppat ännu mer... blev en vit stickad tröja från Mango och ett halsband. Har även köpt er alla fina presenter, som jag tror ni kommer uppskatta... speciellt Alina tror jag. Hon kommer avguda mig när hon ser vad jag handlat ;).

Tyvärr sket sig den här dagen totalt. Den hade potential att faktiskt sluta lyckligt och bra, men istället går jag min idiot på opera. Det bästa med operan var pauserna. Visst, det var en ståtlig byggnad men ... resten? Det var inte fint och musiken var tråkig och förutsägbar. Nej fy fan. Det var tortyr. Jag var så nära på att skrika och be om nåd eller beordra dem att hålla käften så jag kunde gå därifrån. Men, självklart så gjorde jag inget av dessa alternativ. Istället lade jag mig och sov mot en pelare. Man kan ju tycka att det vore rätt så okej eftersom jag sov, men istället drömde jag en ytterst märklig dröm (vilket jag också skyller på operan): Jag var förvandlad till ett mumintroll. Alina, som avskyr mumintroll, jagade mig med en pistol och stojade och skrek. När jag skulle försöka förklara att det egentligen var jag i förklädnad så var det bara muminpappan som trodde mig då han råkat ut för samma sak? Som sagt, sjukaste drömmen. Jag som inte ens brukar drömma alls... man skulle ju kunna tro att jag rökt på innan jag somnade...


Operan, de sköna minuterna innan det började

Nej, operan var inte sevärd. Det där var 3 timmar av mitt liv jag aldrig kommer få tillbaka - för ingenting. Vilken jävla plåga.

Irriterade pussar


Don't stop - blow those speakers up!

Idag när jag vaknade kändes det som om jag blivit pånytt född. Full av energi efter att ha legat i sängen en hel dag hoppade jag runt och headbangade och spelade luftgitarr medan jag gjorde mig i ordning för att åka iväg på hästuppvisning med mamma.
Hästuppvisningen var riktigt sevärd. Några killar red barbacka på hästen, och en stod på två hästar och gallopperade i hög fart. Dock hade de några lustiga piskor som de svingade över huvudet tills det lät som en rad pistolskott vilket inte var så kul att lyssna på - men annars var det som sagt roligt. Det var rätt så mysigt också, länge sen jag umgicks med bara mamma, men det fick jag ju göra nu ;)


Jag på hästuppvisningen


Hästarna på hästuppvisningen, haha


Ikväll vet jag inte vad som händer... ska gå ut och äta med mamma och pappa, så jag ska snart fixa mig för det... sedan vet jag inte. Kanske går ner i hotellobbyn och raggar upp lite folk och har fest, haha! Då skulle nog mamma och pappa bli glada va? :P Nej, jag fortsätter väl med det jag håller på med nu; hoppar runt mellan sängarna och sjunger med i låtarna som spelas. Funderar på att tupera mitt hår sådär fult och sminka mig åt helvete bara för att ha något att garva åt. Hm. Man borde inte lämna mig ensam för länge jag blir uttråkad och hittar på massa  barnsliga och dumma saker att roa mig med. Så, vad väntar ni på? Come on up!

Vilda pussar


Zip it, bitch!

Hur kär i sig själv är man om man tror att folk vill ha en på en plats med massa andra människor så mycket att de är beredda att suga av dem bara för att få priviligiumet att ha dem där? Tydligen är det vad som utspelade sig där hemma i Linköping; "Jag kommer till festen om jag får en avsugning". Att sedan ovanpå det hävda att man haft sex med någon man aldrig ens sett i bikini gör ju bara personen ännu mer patetisk. Vad är problemet med vissa människor? Jag förstår att om man är så jävla ful att man inte fått något på flera år börjar bli lite desperat men det där var ju bara sjukt. Jag är glad att jag känner hans kompis och inte honom personligen för det där var ju bara pinsamt. Lifes my bitch, so zip it bitch.
Tyvärr lever vi en värld som är full av respektlösa människor som får härja fritt för att någon är för rädd för att ställa upp för sig själv och sina vännner. Jag kan nog skatta mig lycklig över att jag faktiskt har så många bra vänner som jag faktiskt har. Det är inte många som hittar äkta vänner. Ni vet sådana som är på din sida även när du gör fel och som älskar dig trots att dem vet alla dina dåliga sidor och som inte klagar när du gör helt absurda saker utan istället hakar på. Känns faktiskt jävligt bra ;)

Mår bättre nu, duschat och fått i mig mat och massa vatten. Sitter och skämtar runt med mina vänner och utbyter nyheter om festerna jag missat. På lördag ska jag ju ut med Alina, och det riktigt kliar i fingrarna på mig, det var länge sedan jag dansade, vilket är sorgligt då jag älskar att dansa. Är nästan så illa att jag dansar själv här på rummet, haha.
Igår när jag skulle ut och leva livet blev det ju istället så att jag och Roar stannade inne och söp på hotellrummet. Misslyckade? Jo, tack, jag tror det.

Lyssnar igenom min mobil och blir mer och mer irriterad. Vad för låtar har jag packat den med? Kan inte relatera till hälften av dem och det måste man kunna i en låt anser jag. Kan man inte relatera till den förlorar låten sin mening, och förlorar låten sin mening förlorar den anledningen till varför man ska lyssna på den. Kom över "Do you wanna fuck" också och började asgarva. Minns förr förra sommaren, då jag hade den på huvudet konstant ihop med "The bad touch"... Sjöng den överrallt med hög röst... Är nog lite av en attention hoe trots allt. Beware Budapest, ni har tagit er vatten över huvudet, här kommer jag i full kraft ;)

Galna pussar



Blame it on the a-a-alcohol

Jag slapp följa med mamma. Nu är klockan runt 5 och jag har fortfarande inte rört mig ur fläcken.
Mamma köpte mig en chicken burger som hon tog upp till mitt rum vilket jag avgudar henne för. Att hon sedan säger det värsta man kan höra; Jag är besviken på dig, är en annan sak. Hon anser att det var oansvarigt av mig att dricka så mycket - men egentligen drack jag ju inte så mycket. Jag och min moster har kommit fram till att det här med att dricka på tom mage inte var någon vidare ide då vi misstänker starkt att det är vad som blev den utlösande faktorn för mitt illamående. Blir inget mer festande för mig när jag är här borta, it's just not worth it. Jag festar hellre i Linköping där jag hör hemma, där min egna dricka finns och där jag har min egna mysiga säng och inga måsten som man måste kasta åt sidan om man råkar vakna upp dålig.

Kan relatera ganska hårt till "Blame it on the a-a-alcohol" just nu. And that's what I'm doing - blaming it on the alcohol!


Det ska dock vara "blame it on the booze" och inte "blame it on the goose".

Trötta pussar helt ur form


Tjejen Gud glömde


Såhär såg jag ut igår..

Vaknar upp och allt snurrar. Sover vidare. Vaknar lite senare och är något jag tror kan räknas till bakis - brukar ju aldrig bli det (bakis alltså) men idag verkar det som om det är vad jag är. Så jag häver i mig allt resterande iste och knatar in i badrummet för att kasta en snabb titt i spegeln och göra något åt monstret som stirrar tillbaka på mig... men är för trött. Så nu ligger jag här i sängen och väntar på att mamma ska storma in och tycka jag sovit tillräckligt. Men fan, det blir aldrig tillräckligt för mig idag. Jag skulle vilja sova hela dagen, bara låta den passera  medan jag låg i min säng och bara lät det ske. Nej fan, vad dåligt jag mår. Nu förstår jag människor som blir bakis... förut har jag trott att de överdrev men nu vet jag bättre. Fy fan.

Vad har mamma planerat in för mig idag? Jag tvivlar på att det är en sängliggande dag jag förväntas pallra mig upp till.Bara att gilla läget helt enkelt. Vad ska ni göra idag?  Lida med mig? Skulle behöva lite medömkan just nu... det skulle rent av kännas lite bättre då... så bre på ni! Jag väntar med spänning på era sympatiska kommentarer. Just bring it.

Utslagna pussar


Veni, Vidi, Visa - I came, I saw, I shopped


En dekoration på Budapests gator

Min tid här i Budapest flyter på fint måste jag säga... idag drog jag, mamma, Roar och pappas andra arbetskamrats fru ut och shoppade bland annat. Lyckades få med mig en jättefin festklänning och blanka tights som jag ska bära ikväll... för ikväll ska jag nämligen ut och festa! Börjar med en liten förfest uppe på mitt hotellrum för att sedan dra ner till klubben runt 12.

JAG ÄR TAGGAD!!!! Fan vad nice det kommer bli... men jag är dock orolig för om jag kommer in eller inte. På en hemsida stod det att det var 16 års gräns på klubbarna men vet inte hur pålitlig källan till det var, men vi får hoppas att jag kommer in... håll tummarna helt enkelt. Sen hur noga är dem egentligen? Jag menar dem tjänar ju pengar på mig, eller hur? Jag menar.. en tonåring on fire är inte att leka med ;)... eller ? Nej fan. Är så pepp jag kan bli...! Nu lever jag mitt liv... Budapest style!

Taggade partysugna pussar


You're killin' me

Min första dag i Budapest har passerat och den spenderades med att gå i princip. Sängen är hård så jag hade kramp i benen när jag vaknade. Därför kanske ni förstår att jag inte blev så jätteglad när jag förstod att vi skulle gå mellan massa byggnader: för det var vad vi gjorde. Vi besökte en kyrka (förundrad över att de ens släppte in mig idag då jag såg ut som en zombie) och någon by eller vad det var uppe på ett berg. Var lat så åkte bergsbana upp och fortsatte med min zombiewalk. Det var i detta tillstånd vi stötte på Roar och Roland (pappas arbetskamrat och Roars pappa) så jag kände mig inte så jättesocial. Om man vill föra en konversation med mig bör man ta tillfället i akt på kvällen; det är då jag är pigg. Jag får väl hoppas att jag inte gett dem men för livet med min appearance och attityd för den var som sagt inte den bästa (i för sig är attityden aldrig den bästa, men man kan ju låtsas?).



Shoppingmall WestEnd


En fin kyrka :)


Bro, som i övrigt var väldigt gammal och läskig.


Utsikt över parlamentet (?)


Jag och utsikten


Ikväll kommer vi antagligen gå lite till för att hitta någonstans att äta... stackars mina fötter.. Förstår inte varför vi inte tar tunnelbanan, visst verkar den krångligare än i t.ex. London, men man slipper ju gå i alla fall. Och det, prioterar jag ganska högt just nu.

Förrästen! Angående era kommentarer, så svarar jag på dem när jag kommer hem, men jag har läst dem alla... bara det att min dator är så liten att det tar sådan lång tid... be patient. Men det tror jag ni klarar av...

Äsh. Nu får ni sakna mig lite till, så ska jag koncentrera mig på att äta toffifee. Ungerska toffifees.

Utslagna pussar


@ Budapest

Är i detta nu mot all förmodan i mitt hotellrum, hängt ut "do not disturb" skylten och sitter här mitt i natten och pumpar party-musik.

Resan hit gick relativt bra; Roar visade sig vara väldigt trevlig och rolig så vi satt och pratade och skämtade hela resan - tycker nästan lite synd om honom: just när han bestämt sig för att lyssna på musik en stund var det dags för landning... stackarn - men som sagt så tycker jag bara näästan synd om honom. Äsh. Han kommer över det. Vi ska ju ut och festa någon dag i veckan vilket jag ser fram emot... blev taggad så fort vi landade på ungersk mark.


På flygplatsen (Mamma, jag och Roar), HAHAHHAHA mitt hår och öra lever sitt egna liv...


När vi klev av planet såg jag den person jag minst av allt ville se: min mentor. Den äckliga haggan Anki var även hon i Budapest.. wtf? Vad vill subban? Döda mig? Försätta mig i koma? VARFÖR är hon också här? Har aldrig skyndat mig bort från en plats i sådan hastighet förut. Jag nästan kastade mig in i taxin ... som visade sig sakna säkerhetsbälte. "Skitsamma" tänkte jag, men som han körde satt jag och skrattade nervöst hela resan till hotellet. Han körde nämligen i 120 på en 60 väg, och vejde hackigt mellan bilarna - nästan så jag fruktade för mitt liv. När en skara människor sedan försökte korsa vägen på ett övergångsställe saktade han inte ens in, nej han gasade snarare medan han ilsket attackerade biltutan.

Men, jag överlevde alla odds. Ska väl snart sova... eller hoppa i sängarna och headbanga. Vi får se vilket det blir ;)

Vilda ungerska pussar


Budapest here I come!

Igår blev det en rolig kväll som jag tillbringade med Frida : mycket skratt och annat. Slutade dock med att vi runt halv 1 på natten satt och kollade på "Pojken i den blå-randiga pyamasen" som handlade om hur en tysk pojke satt och pratade med en judisk kille vid staketet till ett arbetsläger. Aldrig gråtit så mycket till en film förut. Jag satt där med mina pappersnäsdukar och stortjöt... och Frida bara skrattade åt mig.

Ikväll händer det jag taggat till hela lovet; jag åker till Budapest. Men oroa er inte, jag har internet på hotellrummet så bloggen kommer hållas levande i alla fall. Har planerat att festa på kvällen och spendera dagarna med mamma på stan eller i poolen. Blir säkert kanon!
 Är dock inte lika pepp som jag var förut då det visar sig att jag missar 6 fester, men jag litar på att ni kan upprätthålla stämningen och festhumöret uppe lite extra åt mig ;) .. 


TröjaSaintTropezJeansCheapMondayStrumporH&M

Förväntansfulla pussar


Fest?



Hemma efter att ha varit i simhallen med Alina och Frida... aslänge sen jag var där sist - de hade skaffat sig nya konstiga biljetter som jag inte gillade så värst mycket. Passade på att leka i vågorna och hoppa runt, och självklart basta och bubbla bubbelpool. Fast jag  måste ju erkänna att jag tyckte att det var roligare när jag var liten och allt var så himla stort.

Ikväll är det tänkt att jag och Frida ska ut och göra stan osäker.. frågan är bara var vi ska hänga. Men det löser vi ;)

Glada pussar


Det är de små sakerna som glädjer en mest


Fråga mig inte vad mina ben har för sig.. de lever ett eget liv.
SchalParisTunikaVilaClothesTightsH&MSkorVetnividdethärlaget!!

Idag var en riktigt bra dag trots att skolcafeet som förser oss med mat var stängt en liten stund - det var nämligen stängt för att de höll på att sortera våra skolkataloger. När denna information nådde mig hoppade jag upp och ner med ett glädjetjut ungefär sådär idiotiskt och estatiskt som jag brukar göra när jag blir glad över småsaker. Att det var fler i korridoren tog jag ingen som helst hänsyn till... så nu har jag kollat upp alla jag känner och spanat på alla snyggingar som finns utspridda här i Linköping (och de mindre snygga också tyvärr).

När skolan var slut förgylldes min dag ännu mer då jag träffade Ajla. Skulle egentligen bara hämta boken hon lånat åt mig, men slutade med att jag stannade över på mat och hårfixning. Jag lärde mig fläta en inbakad fläta vilket jag är jättestolt över. Tog några stränga instruktioner och därefter tre försök sen satte jag det ;) .. känns bra att känna en stylist och makeupartist, man får så mycket gratis höhö...

Blir ett kort inlägg, har inte så mycket mer jag vill säga... så jag återgår väl till att göra ingenting - after all that is what I do best (förutom att dansa. Jag är KUNG på att dansa).

Exstatiska pussar


Gooaaaaaal ?


(Yess jag har gått upp i vikt, snart kanske jag hamnar på 57 kg som är vikten jag satsar på!)
T-shirtPresentTunikaÅhlensTightsBikBokAncleBootsMaxiHårbandH&M

Idag när jag vaknade var det dimma ute i hela stan, den var rätt så tjock och den skjöt ner ens humör alldeles.
"Tror du man kan missa spintprovet och skylla på att man gick vilse i dimman?" får jag i ett sms av Alina. Just ja. Spintprov (Spint är något speciellt för min linje; det är 6 ämnen ihopslagna till ett som man läser i ett tema). Morgonen blir genast ännu mer motig: men jag tar mig dit och jag är i tid och blir förvånad över det. Proven vi får brukar nämligen överstiga sidnumret tio men inte denna gång. Denna gång är det snarare 5 sidor och frågorna är relativt enkla och inte alls lika krångliga att förstå som dem brukar; den delen jag trodde skulle bli svårast visade sig vara lättast och tvärtom. Anledningen till att det jag trodde skulle vara lätt visade sig vara svårt var det faktumet att den delen hade vi inte lärt oss riktigt. Historian alltså. Hon hade ägnat tio sidor i häftet åt att prata om skönhetsideal genom historien, men på provet hade hon skrivit att man skulle ge ett exempel på hur idealen påverkas av samhället - men man fick inte ge skönhetsidealen som detta exempel. What? Kunde lika gärna ha skippat att läsa hennes del överhuvud taget. Jämförde med Hitler - brukar fungera i historien, som mamma sa, han var galen - galna personer gör mycket tok.

Faan, kan inte beskriva hur skönt det känns att vara av med skiten (vem är på att elda upp häftet sen?)! Nu har jag ett långt härligt lov att se fram emot, en lång underbar vecka i Budapest! Har redan gjort research och kommit fram till att alkoholgränsen i affärer är 18 men i barer 16. Jag ska festa ;) ... och shoppa. Antagligen blir det mest presenter då halva min bekantskapskrets har bestämt sig för att fylla år i november, men jag hittar säkert något åt mig själv också. Bara två dagar kvar... är jag taggad, eller är jag taggad?!

Nöjda pussar


I'm not a bender

Tillbaka från engelska provet och har utnyttjat fördelen med att vara tjej rejält.
 Vi skulle ju skriva en uppsats på två timmar och sedan renskriva den. Jag lyckades skriva en riktigt laddad uppsats med starka argument som talade för min sak men tiden till att renskriva den räckte helt enkelt inte till, så när läraren bad mig avbryta (alla andra hade redan lämnat aulan) satte jag på charmen utan att skämmas det minsta:

- Men jag har bara fem rader kvar, snälla kan jag inte få skriva dem? Du skulle rädda mig då!

Lyckligt ovetande om att jag egentligen hade ett helt stycke kvar gav han med sig och jag fick avsluta min uppsats. Men det är ju inte alltid så roligt att vara tjej. Senast igår fick jag ta itu med några idioter på väg till Desiree i biblioteket.
 Idioterna står jämt i gäng och är aldrig snygga - du lägger nästan inte märke till dem för de är helt normala - inget speciellt med dem alltså. Just det faktumet att de inte ser mycket ut för världen kanske är det som driver dem till att verka coola inför sina kompisar... i alla fall. Jag går förbi ovetandes om att de ens står där när jag hör en högljudd busvissling.
 Då jag bor i Ryd vilket är ett ganska så kaotiskt studentområde är jag van vid busvisslingar och inviter till deras bilar så jag reagerar inte ens; jag stannar inte upp och jag ser mig inte om - visar inte ens att jag hört det. Det dem nu gör är vad som gör dem till idioter:

- Eyyy! Bruden i grå jacka du kan väl ta åt dig va? Kom hit och snacka lite! skriker dem över hela Stora Torget.

Jag tänker inte, jag gör bara det jag brukar göra av ren reflex; jag vänder mig om och pekar finger medan jag skrikandes informerar dem om att det enda de kommer få prata med är mitt finger. Sedan vänder jag mig om och börjar gå igen som om ingenting hänt... eller nåja, nästan. Jag ber Desiree ringa så jag känner mig lite säkrare ifall att dem skulle gå bersärkargång och springa efter mig. Fast sådana grupper vågar oftast inte det då dem blir så förvånade över att man faktiskt inte springer iväg när dem visat sig så "tuffa".

Men personligen tar jag gärna sådana motgångar för det är jäkligt roligt att vara tjej annars ;) ... säkert roligt att vara kille med, men ärligt talat verkar det lite jobbigt att ha något dinglandes mellan benen (speciellt om man ska springa)! Fast heta, det är dem ... och nu menar jag killar i helhet och inte bara deras kukar. Ifall att ni fick för er något alltså.

Nae, nu ska jag sluta tänka på snygga killar (hur det nu ska gå till, HAHA har ju ingen självkontroll) och istället plugga och dricka min varma choklad som jag onödigt nog hällt massa chokladsås på.



Flitigt mysiga pussar


Save me the drama!

Efter en lång dag i skolan skulle vi tydligen gå på teater med.. ja, just det, skolan. Problemet för mig var dock att teatern började 19:00 , och jag hade inte tillräckligt med pengar på busskortet med tanke på att det skulle räcka en vecka för att kunna åka hem emellan. Jag var fast på stan ... Detta löste jag med att träffa en mängd utav folk; Anton, Dette och Matilda vid olika tillfällen. Allt för att inte vara själv i fyra timmar, haha.

Så, var det värt min väntan? Egentligen inte. Pjäsen vi såg, "Om kvinnor kunde döda", var väldigt förvirrande och alla kvinnorna hade något psykiskt problem som gjorde dem ... ja, störda helt enkelt. Allt blev väldigt förvirrande, och tillslut visste man varken ut eller in om vad som hände och vad som bara var en del i deras fantasi. Som om inte det var nog skrattade jag dessutom hejdlöst åt när en tjock tjej blev förföljd av en gubbe som kallade henne fläskfia. Detta kan ju te sig väldigt hemskt, och jag kände mig elak som skrattade - men ju mer jag försökte sluta desto mer skrattade jag. Tur för mig trodde alla att det var Josse (förlåt Josse, haha!) som skrattade när det egentligen var jag som asgarvade varje gång han gjorde narr av hennes fett. Roligast var ändå när de stod nära varandra, för den här tjockisen blev alltså kär i den här killen, och hon trodde att han skulle kyssa henne och han istället sade; Fläskgris. HAHHA. En annan höjdare som egentligen var menad som sorglig var när hon hälsade på honom i fängelset och han förklarade för henne att dem skulle få potatis och fläsk till lunch så hon kanske borde se upp. Kan någon tala om för mig hur man lyckas med att INTE skratta åt det hur elakt det än är? De där pikarna var det enda jag faktiskt förstod av pjäsen... vill också därför passa på att förvarna Signe att jag härmed kommer kalla henne för Fläskfia - jag och Signe, som är väldigt smala men äter som en amerikan skämtar om att vi är tjocka... förut har vi kallat varandra för "phattie" och "tjockis", men nu blir det alltså Fläskfia. Jag ser redan fram emot imorgon då jag kan använda det.

Imorgon har vi i övrigt sovmorgon till ett, vilket välkomnas stort. Ikväll kan jag därför sitta uppe och plugga på Spint-provet med en kopp varm choklad i handen och helt ignorera hur mycket klockan blir. Känns faktiskt rätt okej.

Dramatiska pussar


You know you love me ;)


Sexiga Chuck , Snygga Nate och Gulliga Dan - the reason I watch it ... det och att det är bäst helt enkelt!

Om 7 minuter börjar min favoritserie, har väntat hela året på den. Att det är Gossip Girl jag pratar om är väl ingen nyhet med tanke på att jag:

1) Är 17 år - den riktar sig ju till min målgrupp
2) Är tjej - full av hormoner - och Gossip Girl råkar vara fylld av heta killar som jag mer än gärna spenderar min tid med att dräggla över.

Även om jag älskar den här serien med de härligt roliga bitchiga problemlösningarna kan jag inte låta bli att rädas för att den kommer bli åt helvete i år. Alina har nämligen informerat mig om att Hilary Duff kommer dejta Dan i serien. What? Varför ska detta disney-sliskiga-miffot vara med i serien? Hon har redan förstört barnens syn på världen i sitt barnprogram, opererat huvudet (wtf?) och dejtat fula killar som tänder på bebisar (!) så varför känner hon att hon måste förgifta även denna serie? VARFÖR?!
 Men jag håller modet uppe. Nothing is forever, så hon gästspelar väl bara förhoppningsvis.

Nu, ska jag kolla på detta efterlängtade program.

XOXO


I hate this shit

Här sitter jag och är irriterad på det mesta. Jag är irriterad på att min taklampa suger och inte ger mig något ordentligt ljus, jag är irriterad på att bilddagboken hela tiden loggar ut mig och jag är irriterad på att det är söndag - halv 5 - och att jag fortfarande inte gjort något vettigt hela dagen, och som om inte det vore nog i en stackars tonårings liv så ska jag också läsa ett jävla häfte på 45 sidor och lära mig allt detta tills på onsdag.
 Låter det lätt? Då har ni inte läst det här häftet. Tyska ord, svenska ord, flera punkter som förklarar varje ord och begrepp och sedan försöka få rätsida på vad som egentligen är viktigt och har med tema ideal och göra. När allt jag egentligen vill göra är att bränna upp hela häftet - det är vad jag kallar underhållning!


Blir man förbannad, eller blir man förbannad på plugget?

Tjuriga pussar


" - VEM SKA DÖ?!"


Såhär snygga är vi... all the time!! (Nej, vi kan inte vara seriösa)

Efter att jag och Frida (som förresten utgör en het duo) fönstershoppat grovt och provlegat i Ikeas soffor (och fårpälsar) sa våra magar ifrån och vi cyklade istället hem till mig och lagade mat. Det blev fyra portioner tortelini med varsitt rostat bröd och en apelsin & gurksallad. Vi satt alltså ner och åt upp mat för fyra tjocka personer för oss själva utan att bli mätta. Vi är fortfarande på jakt efter mer mat.
 Medans vi satt där och åt den goda maten började Frida fundera över vem som skulle dö, för någon måste ju dö...eller? Det var i alla fall vad hon tyckte, så hon satt där och blev mer och mer agressiv i ämnet medan jag bara skrattade mer och mer tills tårarna rann:

- Men vem ska dö?
- HAHAHHAHHAA
- Men undrar inte du? Skulle inte någon dö eller?
- HAHHAHAHAHA
- Men tänker inte du likadant? Någon måste ju dö!
- HAHAHHA, du är sjuk i huvvet!


Men frågan kvarstår... VEM SKA DÖ?!

Hysteriskt roliga pussar


All I want from you is for you to stay away



Igårkväll kan jag stolt patsera ut med att jag gjorde lite allt möjligt. Det började med ett oskyldigt besök på McDonalds tillsammans med Ajla där vi satt och tjockade oss och spanade på killars rövar (dem kan faktiskt vara riktigt snygga, även på McDonalds). Men det var inte där kvällen avslutades, långt ifrån.
 Vi sprang nämligen in i Fröjd och Christopher och bestämde oss att efter att vi ätit klart dra ner till Elsas hus istället, vilket visade sig vara ett riktigt smart val - de hade nämligen hyrt in en chokladfontän och försett sig med marshmallows som vi glufsade i oss... att Patrick var hemma från Göteborg och att ens vänner var där var ju inte alls anledningen till att vi stannade kvar  - det var ju faktiskt chokladfontänen som gjorde det... haha, nej då.

Något jag störde mig på var dock en incident som hände när alla gått och jag, Ajla och två tjejer till var ensamma kvar där. Den ena tjejen var jättesnäll, men sedan fanns det en annan oförskämd människa.
 Nu är det så att jag vet att hon inte gillar oss, men, hon har ju självklart inte modet att säga något när vi väl är på plats, istället tycker hon det är mycket roligare att klaga hos andra... hon är en riktig liten ögontjänare.
 När hon trodde att vi inte såg henne för att Ajla pratade i mobiltelefon började hon rätt och slätt göra grimaser. Jag skrattade, inte åt hennes grimaser, utan åt att hon faktiskt inte trodde att vi inte såg.
 Nu drog vi strax efter vidare utan att ställa till med en scen, men jag tycker ändå det är lite ironiskt hur elaka folk kan vara när orsaken till ens elakhet inte är närvarande, bara för att vara en asslicker när man väl är där. Step it up or cut it out.
 I alla fall, så blev det så att vi hamnade på fest i Lambohov istället. Det var mysigt och framförallt varmt efter att ha kommit från det hemska vädret som härskar här ute just nu. Men inte nog med det...! Håll i er nu... Jag var nykter hela kvällen. Där fick ni, doubters! Ni borde vara jäkligt stolta över mig nu, höhö. Kändes dock som om jag var bakis eller något liknande när jag vaknade; hade somnat i soffan framför Tv:n och det belönades med en stel rygg. Men jag gör inga sura miner, för nu ska jag iväg till Ikanohuset med Frida ;) ... och möjligtvis göra Ikea osäkert, är ju jag bra på. Att göra saker och ting osäkert alltså - slutar alltid med att någon skadar sig - oftast jag... denna gång har jag planerat att INTE ramla ur någon av Ikeas sängar (som jag med största säkerhet kommer besöka) ...

Barnsliga pussar


Värmen i kylan



Jacka - Present, Jeans - Cheap Monday, Tröja - Cubus ? (och tattad från en viss person :D höhö) , Skor - Maxi (sista minuten skorna visade sig vara mycket snygga ;) )

Nu är det officiellt. Jag är kär i min fårpälsjacka som jag fått av Marianne - därför förlåter jag den för att den är alldeles för varm. Hur mysig är inte den på en skala? Alldeles lurvig och mjuk. . . 

Håller i detta nu på att läsa i tema-häftet. Eller häfte och häfte, snarare en hel bok dem gett oss. Inte roligt alls, känns som om jag slösar min värdefulla tid på en massa onödigt vetande. Denna termin är nämligen temat ideal, och jag klassar det inte som någon värdefull information, för hur påverkar det mig att veta hur historiens - och - nutidens ideal ser ut? Jag förstår inte grejen. Vad för nytta kommer vi ha av den vetskapen? Den framgår ju ändå hur som helst från reklamen, eller hur? Men, jag håller käft och engagerar mig i vår grupp - det är ju trots allt roligare än att sitta i en lektionsal och lyssna på en viss Martin (vår samhällskunskaps lärare) som aldrig slutar prata när han väl börjat...

Varma men uttråkade pussar


Lonley boy

Det finns en kille på vår skola som glor på mig. När jag står och pratar med mina kompisar står han där vid sitt skåp med händerna i fickorna och stirrar på mig. Äter vi i matsalen samtidigt känner jag att det sticker i nacken och när jag vänder mig om sitter han där, och stirrar på mig och när jag går följer han mig surt med blicken.
 I början gjorde detta mig illa till mods, jag undrade hela tiden vad fan jag gjort honom eller om jag hade mat runt munnen - vad som helst: han skrämde mig så jag fick kalla kårar.
 Tills igår, då Josse berättade för mig att han jämt är ensam (han kallas t.o.m för "Lonley boy" !); och då såg jag det. Han var ensam när han stod vid skåpen, i aulan på föredragen sitter han själv och han går jämt för sig själv när han ska till sitt skåp som är granne med mitt. Enda gången han inte är ensam är i matsalen, då sitter han med några killar från hans klass men säger inte ett ord. Kanske titta han bara för att han inte hade någon annanstans att titta?
 Och är det inte sorgligt? Att någon ska behöva vara så ensam. Men jag kan inte riktigt förstå varför. Ingenting är konstigt med honom, tvärtom. Han ser bra ut, riktigt bra ut, så man tycker ju att han i alla fall skulle ha en lång rad med tjejkompisar, men det har han inte. Kanske är han blyg? Men då har han valt lite fel linje.. i min linje blandas ettor, tvåor och treor för att läsa i teman och i grupparbeten - man måste kunna prata. Men faan. Ingen ska behöva vara ensam - hur blyg man än är.

Och det jag skäms mest över är att jag gick runt och var rädd för honom? Jag trodde att han när som helst skulle smyga sig upp bakom mig och slå mig i bakhuvudet. Haha, kanske inte riktigt, men jag kände mig illa till mods. När han bara var ensam.
 Så, min poäng med detta inlägg är att vi måste sluta dra förhastade slutsatser och inte vara så fördömande. I för sig kommer jag antagligen göra exakt likadant nästa gång något sådant här händer, men jag tänker i alla fall inte fortsätta fjanta runt den här gången - kanske så säger jag till och med hej till honom - för trots allt är han ju en människa precis som du och jag.

Nojande pussar


Strike a pose and show me what ya got ;)



Ljuset blev konstigt när pappa scanna. Iaf! Min klass, jag är första tjejen från vänster längst bak (alltså andra personen, hon som står bredvid snubben (Aron) i vit tröja.

Ikväll blev jag riktigt glad, för på köksbordet låg nämligen ett vitt kuvert innehållandes vårat klassfoto. Med bultande hjärta slet jag ut korten - hade ju på känn att jag skulle ha någon konstig min för mig, men jag blev positivt överraskad.
 Jag blev nämligen bra; mitt hår glänste och jag hade ett smickrande leende på läpparna. Dock ser jag väldigt liten ut där jag står inklämd mellan Aron och Pontus - och min kropp är dessutom i profil vilket gör mig ännu smalare. Tur för mig att mitt ansikte är så fylligt annars hade nog hela jag försvunnit, haha.


Enskilda kortet, även här är ljuset konstigt. Som sagt, gillar klassfotot mer!

Det enskilda kortet blev även det bra - dock i litet format. Gillar inte när de förstorar upp korten utan retushering så att varje liten skavank syns; man ser ådrorna under ögonen, det torra på näsan osv. Inte speciellt vackert - så jag insisterade på att vi bara skulle köpa dem små, men tydligen var det jobbigt så mamma köper hela paketet. Fine. Bara hon inte hänger upp fotona på väggen för allmän beskådning.

Nöjda pussar


I need a driver who is qualified

Ännu en dag i mitt liv - och den blev faktiskt kanon bra.

 Fick terminens andra MVG i Historia seminariet och det känns riktigt bra. Dock var det inte det som var kul med min dag, nej det var bland annat det tomma klassrummet som jag och Signe stötte på. Vi bestämde oss genast för att låsa in oss där och hålla det sällskap; så där sprang vi runt och piska varandra med pekpinnen och starta datorn och allt vad vi hade för oss. Slutade med att vi hittade några pastellkritor i ett skåp och då var vi självklart tvungna att rita en bok till Alina. För visst har man det som roligast när man är som barnsligast?

Efter skolan träffade jag Karro vilket verkligen var på tiden; riktigt länge sen vi sågs (eller okej då, en månad. Men det är faktiskt lång tid). Vi besökte Mcdonalds (en självklarhet när man umgås med mig) och sedan fastnade vi i de vita fotöljerna i den nya affären Axelssons. Hittade en jättefin pälsjacka där som var jättemysig samt en tunika. Dock, som den shopoholic jag är, har jag inga pengar då de för länge sedan är uppköpta. Jag kan verkligen inte spara pengar, det är helt enkelt mot min natur - och mot pengarnas natur med för den delen. Pengar är till för att spenderas inte att ligga i en stackars spargris mage och damma. Nixx, jag kör på citatet; "I like my money where I can see them - hanging in my closet". Kommer dock inte ihåg vem som faktiskt sa det men det var uppenbart en väldigt smart person - och inte ytlig alls. Helt klart en människa värd att beundra - medan jag klurar på vem det var som faktiskt hävde ur sig detta kan ni ju beundra mig - jag lyckades nämligen ikväll på övningskörningen att parkera bilen från sidan. Förut har jag bara lyckats parkera framifrån men nu lyckades jag alltså svänga in på ett ganska osmidigt sätt men med näst intill perfekt resultat - UTAN att köra på lastbilen som stod hotfullt nära parkeringen jag övningskörde på. Väldigt modigt gjort med tanke på att jag är bästa vän med gaspedalen.


Med vinden i ansiktet och iklädd stövlarna från Din Sko, Tights från Vila, och Jacka från Carlings ägde jag vägarna... eller eh... Biltemas Parkering.

Men det som ändå blev pricken över i:et för mig var när jag klickade mig in på Antons tidigare endast privata blogg och ser att han tänker offentligöra den och låta allmänheten läsa. Detta gjorde mig glad, eftersom han faktiskt skriver bra (dock inte lika bra som mig, men vem gör det, HAHA) och som den otroligt snälla person jag är tänker jag därför länka honom så ni också får läsa. Läs hans blogg här, och när ni gjort det kan ni återgå till att läsa min, höhöhöhö!

Nu ska jag däremot sluta upp med att vara snäll och istället gå ner och kolla på Desperate Housewives vilket faktiskt (även om det tar emot att säga det) är bättre än både min, Antons, min mosters och bästa vännen Fridas blogg. Eller nä. Vi är för bra!

Flummiga pussar


Just let me run ahead

Dem som hävdar att man får mer energi när man gymmar ljuger.
 Jag var och gymmade idag med Frida - fokuserade mest på ben och rygg då det är lite lättare att göra när man är förkyld då det inte blir lika påtagligt (i alla fall känns det inte lika påtagligt) - och när jag var klar en och en halv timme senare kände jag mig helt utslagen. Min energi hade försvunnit och klockan var bara runt sexsnåret. Hur förklarar ni träningsnarkomaner det, hmmmm ?

Så nu sitter jag här och gör sista-minuten-pluggning inför imorgon utan någon ork alls. Allt jag vill är att ligga i min säng med Vecko Revyn och en kopp varm choklad och bara mysa.
 Kan jag ju glömma - för jag går i skolan. Att jobba känns mycket mer lockande än det här; när man jobbar och faktiskt sysslar med något man gillar slipper man ju läxor. . . Jag börjar ångra lite att jag inte började jobba direkt efter nian. Fast i för sig, ingen skulle nog velat ha mig på den tiden. Jag menar, en liten fjant på 16 bast som fortfarande skrattade så fort man sade "kuk" . . . Hm?
 Gymnasiet har faktiskt hjälpt mig mogna som person - ja, jag kommer ju alltid vara barnslig men är det i lite mer lagom mängd nu och jag har dessutom förbättrat min humor. Nu skrattar jag av skadeglädje istället ;) höhöhö...

Trötta utslitna pussar


I got a black soul with a heart of gold

Igår bestod hela min dag av att resa kändes det som. Anledningen till detta var att vi skulle fira Marianne, min farbrors fru och dem bor precis i utkanten av Örebro - vilket är en bit att åka.
 Marianne är den mest orginella människa jag träffat, jag har aldrig gjort så mycket sen när jag träffade henne, hela tiden har kvinnan något på G. Så vill jag också ha det när jag blir äldre. Jag vill fortfarande ha roligt, göra nya spännande saker... Sedan kanske jag personligen inte anser att gruvor är speciellt spännande, men för henne är det det, och det är coolt att se att hon faktiskt gör det hon tycker är roligt. Att hon sedan lyckas få ner mig i en gruva ute på landet måste hon ju också få pluspoäng för - för det var vad vi fick göra igår. Gå ner i en gruva.


Alla bilder är tagna av min pappa.


Gruvöppningen


Jag och det gruvan bestod av ; sten. Lägg märke till min pulsiga jacka och hjälm.. sexigt eller hur?


Något annat som Marianne är, är omtänksam. Hon tänker jämt på andra, så när vi åkte hem till dem för att äta dem ur huset på tårta och paj och allt vad det var, slutade det med att jag stod där med en Hello Kitty webcam och en jättefin fårpälsjacka (bilder kommer sen). Är inte det för gulligt av henne? Att tänka på mig när hon ser dessa saker. Jag tycker det är väldigt fint, och jag vet att jag tragiskt nog är långtifrån lika omtänksam. Ser jag något så köper jag det till mig själv, HAHA!




Något annat fint var deras hästar :)


Idag har jag dock tagit det relativt lugnt och förbannat att jag är tjej. Ge mensverken till en stor och stark kille, till någon som kan hantera det - because I know I can't. Lyckligtvis kom Ajla hit, så då hade jag någon att klaga hos... medan jag var nyttig och åt ceacar sallad förvånansvärt nog. Njut medans det varar, imorgon återvänder jag till min choklad och pizza igen ;)

Relativt nöjda pussar


It's the way it works



Skolans snyggaste knäppis har mot all förmodan fått terminens första MVG - i samhällsavsnittets national ekonomi prov - and more to come! Tänka sig att jag, som sover igenom alla lektioner - när jag inte skrattar och ritar fåniga serier om mina kompisar faktiskt fick MVG på ett prov. Detta bevisar ju att allt som krävs är hårt arbete .. eller en hjärna som min .. höhö (låt mig tro det, haha). Trodde ni aldrig va? Att tjejen som dansar runt i korridoren ständigt med en macka i handen skulle visa sig vara smart?

Kommer ihåg i ettan, då var det ett ständigt tävlande mot Aron och varje gång jag kom med ett högre betyg blev jag anklagad för fusk. Jag vet inte varför folk ser mig som blåst, men jag har alltid fått lite av den stämpeln; rolig - men blåst. Men jag är motsatsen till det, men det vägrar folk ta in. Jag misstänker att det är för att jag skrattar hela tiden och pratar i ett. Eller för att jag somnar när jag inte gör det (kanske inte verkar sådär jättesmart att sova på alla genomgångar). Nu så har alla slutat tävla mot mig i alla fall - de har nog accepterat att jag faktiskt har en hjärna trots mitt spralliga jag.

Men nu skiter vi i skolan för det är helg. Jag tänker fira detta genom att supa ner lite hjärnceller - eller nej. Det ska jag inte. Inte ikväll. Ikväll ska jag kolla på Anti Christ (tack moster!) med Filip, och sedan på natten åka hem själv fruktandes för mitt liv (eller klitoris - det ska tydligen vara så att någon skär av sig den i filmen).

Glada pussar


Gluff-gluffen rapporterar...



Åh, ni förstår inte vilken härlig känsla det är när man faktiskt kan känna en doft när man berövats denna förmåga i veckor pga förkylning. Att den första doften råkar vara av en nybakad kladdkaka gör hela känslan nostalgisk. Är helt kär i kladdkakan min mamma gör; den är perfekt - inte för kladdig och inte för lite. Kan inte få nog av den... och därför är jag lycklig över att min förkylning håller på att vända, äntligen kan jag känna dofter igen.

Har också ätit mitt första granatäpple i mitt liv idag, hade hört att det skulle vara sött - men det var det inte. Det var surt och smakade citron. Åt en halva, och sedan när jag ätit klart så av någon konstig anledning sköljde jag av det tomma skalet i diskhon. Inte förrän mamma kollade konstigt på mig förstod jag att jag hade försökt diska skalet?! Jag skyller på allt smärtstillande och på skolan. För inte kan jag vara sådär knäpp. Inte en chans.

Kanske bäst om jag håller mig till kladdkaka i alla fall - sådana som jag bör inte vara nyttiga...

Mumsiga pussar


That's right, I said alright



Tänk vad vinklar kan göra ...! 

TunikaGinaTricot(har dock rivigt dän rosetten som var på)SkärpPresentJeansleggingsBikBokArmbandPresent och så om vi ska överdriva... StrumporPresent

Imorse vaknade jag upp av ett gallskrik. Skrämt satte jag mig upp och insåg att det var jag som skrek - och jag ville inte sluta. Mitt öra värkte som fan och jag hade drömt om hur något tuggade på just denna kroppsdel. Svetten rann längs nacken hur fjantigt det än låter.
 Lite smärtstillande och brycanyl senare är jag i skolan mot alla odds och hoppar snabbt in i min nya Spintgrupp där temat för denna termin blir ideal. Hur de ska klämma in alla ämnen i det blir spännande, blir antagligen väldigt flummigt och inte så konkret - jag ser en lätt skoltid framför mig.

Och nu kommer vi till det verkliga problemet. Jag har inga problem. Visst, jag har ont i örat men det löser sig ju av sig självt. Vi människor är problemlösare, vi behöver problem - och när vi inte har det så skapar vi det. Så att jag sitter på bussen och känner mig lycklig när jag kollar på alla stackare som cyklar (jag slipper ju det nu!) i vinterkylan känner jag också på mig att detta inte varar speciellt länge. Och jag har rätt. Det första jag gör är att börja skrika på min mamma. Om vad kommer jag inte riktigt ihåg - det var i alla fall otäckt. Men vi löste det. För det är vad vi människor gör - vi löser saker. Fixar det.

Så Anton, när jag sa att jag inte hade några problem så var det inte helt sant. Jag skapar mina egna problem helt enkelt och skjuter dem åt sidan när jag känner att jag fått tillräckligt av dem. Och detta kan man faktiskt göra med alla problem, vissa tar bara lite mer tid.

Idag har jag alltså varit effektiv. Jag har varit i skolan med feber, skrikit på mamma, blivit sams med mamma och dessutom skällt ut en kille som förföljer min bästa vän. Fy fan vad jag är bra.

Duktiga pussar



A tiny midget with a dead mommieeee!

Vår klass hade ju presentationer om bantning idag, och resultatet på mig och Alina var att vi blev hungriga när vi såg alla exempel på all onyttig mat. Detta brukar ju vara en vanlig reaktion på mig, och nu har jag alltså dragit med mig Alina ner i fördärvet (eller himmelen, beror på hur man ser det).

Som hämnd bestämde sig Alina för att lära upp mig till att bli ett Harry Potter fan (om ni inte listade ut det från rubriken):



Det är alltså Sirius Blacks (läs Alinas) släktträd. Kan inte säga att jag är förvånad. Hon har fått mig att drömma om Harry Potter och jämföra filmer med... just det, Harry Potter. HAHA, men rolig, det är hon. Alina alltså, inte någon figur i Harry Potter.... fast hennes personlighet är ju lite lik Bellatrixs!

AAAAAH. Jag har redan börjat förvandlas... vad kommer det bli av mig? Jag och Alina kommer sitta där på mentalsjukhusets (det är väl där vi hamnar med tanke på vår sjuka humor) bantningsavdelning och prata om Harry Potter... haha. Hjälp oss?

Skrattretande pussar


Budapest, baby!

Fan vad alla ska rösta på Samsung... hade hoppats att majoriteten istället skulle säga att allt ordnar sig bara hjärtat är med... har ni aldrig sett Tummelisa eller?! Nu verkar det ju som att jag måste ta mitt förnuft till fånga, och det är ingenting jag så gärna gör ska ni ha klart för er..!

Min familj har bokat en resa till Budapest nu på höstlovet. Detta innebär att jag missar en stor fest på Plaza - jag som är minderårig har räknat ner dagarna till denna fantastiska händelse som jag skulle få glida in på den snobbiga klubben och skratta dem i ansiktet (kanske dansa på baren också när jag ändå är igång?) med glaset i hand och gärna någon snygging med för den delen... det kan jag ju glömma som sagt. Jag kommer befinna mig i Budapest. Tydligen så ska jag dessutom resa och spendera någon dag med min pappas kompis son som följer med dit då hans pappa ska bo där i ett halvår. Han är dessvärre bersian, och den enda snygga personen från Bersan jag träffat är min kompis Anton (låt det inte stiga dig åt huvudet nu), så jag är ganska misstänksam... jag hoppas att han är snygg. Blir roligare då. I alla fall. Jag ska alltså sitta och vara social med denna kille mitt i natten, eftersom vi flyger dit då. Förra gången vi flög mitt i natten slutade det ju med att jag somnade på en främmande killes arm med min mun sådär sexigt öppen bara för att vakna upp och få reda på att han lutar sitt huvud mot mitt och att han är ett levande element. Seriöst. Killen var säkert 110 grader varm, fick sätta på fläkten. Inte trevligt.
 Jag misstänker dessvärre att detta kommer upprepa sig på - ja just det, min pappas kompis son. Kanske ger killen men för livet. Stackarn. Men sen så är jag ju vrålsnygg så han förlåter mig väl säkert!
Håll tummarna för att jag kan säga detsamma om honom! ;)


Budapestbakelsen, som råkar vara min favoritbakelse, finns tydligen inte i Budapest till min besvikelse enligt pappa. Vad är det för jäevla stil?!

Förväntansfulla pussar




Beslutssvårigheter

Har ju lyckats övertala pappa och mamma om att betala 1000 kronor av min mobil (min mobils kamera har ju gått sönder) så betalar jag dem 400 kronor i månaden tills den blir helt avbetald, men nu kan jag inte bestämma mig vilken jag vill ha. Eller, jag vill ju ha Arena Pink från LG, men frågan är om jag verkligen borde... Har nämligen hittat en mobil från Samsung som är lite sämre men mycket billigare, så vad tycker ni? Ska jag nöja mig med Samsung eller ska jag satsa på LG?



Jag har alltid svårt för att bestämma mig, kommer ihåg när jag var liten och vistades i leksaksaffärer - det tog mig flera timmar (tyvärr så överdriver jag inte, måste gett mina föräldrar men för livet) innan jag kunde bestämma mig för vilken docka jag skulle köpa. Så hemsk är jag när det kommer till val - jag är ju så rädd att göra fel.
 På Samsungen kan man tydligen också göra sig en egen huvudmeny, men jag har ingen aning om hur fan det ska gå till, kommer antagligen förstöra den ... Har aldrig i hela mitt liv haft en Samsung, inte använt en Samsung för den delen heller, ingen av mina kompisar har en Samsung, så det är mycket troligt att jag inte förstår något av hur man använder den. Men mobil som mobil, right? LG har jag ju haft nu i ett år snart, och den har jag älskat och tillbett. Menyn är enkel, sms är enkelt - allt är enkelt.

Mitt hjärta säger LG medans det lilla förnuft jag har skriker Samsung. Vad ska jag välja?

Förvirrade pussar


Ditt fett är fett dåligt!

Mitt rum är skinande rent nu och jag kunde inte vara mer stolt över min insats. Förstår inte hur jag lyckades uppbåda styrka att faktiskt bekämpa all smuts och tillslut faktiskt vinna. Helt otroligt. Slänger kanske in en bild senare så att ni kan beundra mitt verk.

Är hemma och är sjuk idag - jag hostar nämligen fortfarande som en gammal tant som skulle må bra av att sövas ner illa kvickt. Tänkte passa på att göra klart vårt Naturkunskapsprojekt om bantning (kul att vi som inte ens kunnat stava till det innan får arbeta om det) och min moster är underbar och faktiskt hjälper mig med matschemat som måste göras. Min räddare i nöden - tack <3
Själv letar jag just nu efter bilder på tjocka människor till vår hemska inledning; skrev enkelt in "tjock" på googles sökfält. Vet ni vilken den första bilden som kom upp var?


"Karolina Kurkova... för tjock?" EH nej?!

Patetiskt, google. Det här är min definition av normal, inte av tjock. Lyckligtvis hittade google vad jag sökte tillsist:



Dock är alla från sidan. Hade hoppats på en bild där man ser en riktigt fet man sitta i sin säng och äta hamburgare. Det hade varit mer effektfullt, tycker ni inte? Så därför sökte jag på "tjock som äter" och lyckades faktiskt hitta en bild på en kvinna som sitter naken i sin säng och glufsar i sig tårta - med händerna.



Hjälp? Det borde vara förbjudet att mata dessa människor med annat än sallad och kyckling. Det borde vara medbrottsligt att INTE hjälpa dem banta. Fan, hon kan ju inte må bra. 

Hör och häpna så fanns det en tid då jag skulle ge vad som helst för att bli tjock.. eller okej, mullig. Det var i lågstadiet när jag blev retad över min smala kroppsbyggnad. Nu dock, när jag gått upp i vikt är jag faktiskt nöjd. Är hellre smal än tjock: för jag mår i alla fall bra och kan gå själv - vissa fetton klarar ju inte ens av det. Dessutom är jag ganska snygg, om jag får säga det själv..höhö.

Nu har jag nog dock äcklat er så det räcker (sorgligt egentligen, att man kan bli äcklad av människor för att de är feta, för att de ser ut på ett visst sätt) ... någon som är sugen på tårta?

Förskräckta pussar


I'm not even sorry

Har börjat städa mitt rum, man ser golvet och ganska mycket av mitt skrivbord. Tänkte att om jag ändå ska spendera helgen ensam ifrån allt som fest och kompisar heter kunde jag lika gärna göra lite nytta, så därför satte jag igång. Mamma hjälpte mig imorse med att hänga in mina kläder - hon var lika trött (om inte tröttare) som jag på mitt stökiga rum. Kommer bli jättefint när det är klart, det är jag säker på. Kanske ska jag t.o.m mublera om och skaffa lite inrednings-saker så att det blir lite mer vuxet, lite mer som jag vill ha det, lite mer jag.
 En annan anledning till att jag börjat städa är för att Alina och Signe kommer hem till mig imorgon så vi kan göra klart vårt grupparbete om bantning. Känns lite kul att jobba med det med tanke på att vi är motsatsen till nyttiga. När skolmaten är äcklig drar vi nämligen jämt ner på stan och glufsar i oss cheeseburgare med pommes och läsk. Kanske så anade vår lärare detta och ville försöka göra oss lite mer nyttiga... tveksamt om hon kommer lyckas med det. Troligtvis inte. 

Slängt massa papper. Hittade en hel hög med brev och kort som jag och min förra bästa kompis Yi skrivit efter att hon flyttat till Karlstad. Inte hört från henne på ett år, kanske borde jag skriva ett brev till henne, eller ringa, vad som helst. Ta upp kontakten igen. Något i den stilen.

Tänk vad ens liv förrändras snabbt. Jag och Ajla var fiender och nu är vi hur tajta som helst, jag och Saga som känt varandra i 12 år pratar knappt längre, och likaså med Yi som jag känt i 9 år. Istället har jag förskaffat mig nya vänner som jag är närmre än vad mina barndomsvänner var. Jag har förrändrats, blivit mer öppen och självsäker med stark självkänsla som kämpar med sina drömmar - och håller på att uppleva dem också. Det trodde jag aldrig. Och ändå, här är jag. Här är vi.


Jag (tjejen i shorts xD )  och några av mina närmsta vänner - dock inte alla, men hitta inget kort när allihop var med på bild. Men jag älskar er andra också precis lika mycket !!

Stolta pussar


"- Beautiful!"


Bar min fejkpälsväst dagen till ära ! :)

Igår hade jag nöjet att spendera min studiedag med min härliga sköna moster nere i Stockholm - jag skulle ju imponera på Elite Model's Management och för det krävs det att jag får sällskap när jag äter så jag inte sitter där och nojar och stressar upp mig över ... vadå egentligen? Några människor som ska bedöma mig? Alla blir jämt dömda, inget nytt. Vart du än går kommer folk bilda sig en uppfattning om dig, de kommer döma dig utifrån vad de hört, eller sett. Människor du inte känner kommer alltid tycka något oavsett om det är grundat på något eller inte. Så varför skulle jag jaga upp mig på något som dagligen händer alla?
 Med den inställningen och med mosters sällskap lyckades jag vara lugn mestadels av tiden som fick till följd att vi inte yrade runt i cirklar likt förvirrade hamstrar - om man bortser från när vi försökte hitta ett snabbmatsställe. I Stureplan visade det sig vara totalt omöjligt, så slutade med att min moster tog en macka för 98:- och jag åt en ynka Ceasar sallad för 119:- . Hutlöst. Dessutom är McDonald's godare i vilket fall som helst. We know it, they know it. Kanske därför McDonald's blivit hänvisad sitt tillhåll till under marken bredvid tunnelbanorna - för att inte själva gå i konkurs.
 Blev dock nervös tillslut, när jag satt utanför porten till Elite Model Management tillsammans med alla de andra tjejerna. Fick veta att vi var 60 personer som valts ut av 3000 tjejer vilket faktiskt fick mig att bli lite lugnare... och jävligt mallig. Att jag skryter här i bloggen får ni ta, det är för att skona mina vänner i verkliga livet.
 I vilket fall som helst, på darrande ben klev jag in genom porten, lät den otroligt söta fotografen fota mig (efter att flirtat hejdlöst med honom. Fast dem får skylla sig själva som anställer en blond blåögd gud). Efter att jag kände mig klar med det gick jag på darriga ben upp för att träffa representanterna för Elite Models i Tokyo, New York, Milano och Paris. Jag förklarade med ett skratt att jag var nervös, och de log mot mig och sa att jag inte behövde vara det, och bad mig istället för att hålla upp håret så de kunde se mitt ansikte. De nickade glatt och Tokyos representant utbrast;
- Beautiful! 
 Detta tog dock bara en timme, då vi får svaret inom en vecka, så efter att bokat om biljetterna, ätit oss mätta på McDonalds var det dags att åka tåg hem. Och försöka att inte somna. Fan vad trött jag var.

Dock kände jag mig utvilad idag, kom t.om i tid - hann med min buss och allt det där. Svassade runt i skolan i mina nya billiga ancle boots och transformerades till en ståtlig jätte. Tror att Josse räckte till min axel. 177 + 6 cm klack gör ganska stor skillnad även om det låter lite. Nu när jag gått upp i vikt kan jag ju använda klack utan att bli en gänglig giraff, så jag tillåter mig själv numera kolla på sådana skor när jag är och shoppar.
 Men mitt goda utvilade humör varade inte länge, utan jag drabbades istället av halsont, hosta och feber. Spytt har jag, och inbillat mig saker. Tror jag börjar bli lite bättre nu i alla fall...

Vilken bra början på min helg ! ... inte alls, överhuvudtaget.


Krassliga pussar


RSS 2.0